Vikten av kärlek

Att få beskedet att du är sjuk, att du har cancer är fruktansvärd. Obeskrivligt. Många förknippar cancer med döden. Det var min första tanke. Kommer jag att dö nu? Kommer inte jag få se Oliver växa upp? Men snabbt slog jag bort den tanken när mina nära och kära höll om mig hårt och sa "Du klarar det här, VI klarar det här, tillsammans!" 

Utan Er skulle jag inte klara kampen. Tanken att stå där själv, mot den fruktansvärda motståndaren som är helt hänsynslös, cancer. Den tanken gör mig livrädd! Hur klarar man detta utan hjälp, stöd, värme och kärlek...en axel, en famn att finna tröst hos? Hur? Alla har inte den turen som jag har. Alla har inte en familj och vänner som finns där oavsett vad som händer. Hur gör man då?

Jag hoppas att alla har någon att vända sig till, oavsett om det är en förälder, syskon, vän, kurator, kontaktsjuksköterska, läkare. Det är så otroligt viktigt att ha någon. Om Du känner dig ensam, våga säga till, prata med någon. Du är inte ensam, vi är många som finns för dig! Jag hoppas att jag kan vara en tröst i allt detta kaos. För kaos är det, ett helvete minst sagt. Jag och min familj har levt i ett kaos, lever i ett kaos, men tillsammans är vi starka(re)!! Du klarar det!❤️
1 Camilla:

skriven

Man kan ju bara hoppas att man som familj "sitter ihop" likaså med vänner, om nu en sådan situation skulle uppstå... I nöden prövas vännen....
Jag är glad att du känner stöd... det behöver man väl verkligen....
Ha en fin dag!

2 Jaana:

skriven

Denna text som du skrev Carro kommer direkt från hjärtat, känner att du hittat meningen med livet och jag vet att du kommer att få se Oliver växa och bli stor och få uppleva livets alla goda sidor om du fortsätter gå denna kärlekens väg.

Kram på dig (er)

Kommentera här: