carroskamp.blogg.se

Idag är det en tung dag. Jag tänker bara på morgondagens läkarbesök. Provresultaten. Vad visade magnetröntgen? Vad händer härnäst? Vad? Vad ska jag göra? Genomgå? Vad? Många frågor och tankar. För många. 

Alla säger till mig att inte tänka på det. Tänkt på någonting annat. Det är ju verkligen lättare sagt än gjort. För att förenkla det, tänk inte på en rosa elefant. Vad tänker du på nu? Skillnaden är att det handlar om liv och död. Det är ingen halsfluss som går över efter 10 dagars pencellinkur. Tyvärr. Tänk om det vore så enkelt. Men det är ju inte det. Det finns inga genvägar. Inga mirakel mediciner. Det finns bara en väg och det är att gå igenom detta och kämpa på. Kämpa med näbbar och klor för att överleva och leva. För det handlar ju om livet. Mitt liv. 

Jag hoppas innerligt på att morgondagen kommer att gå bra. Jag önskar. Hoppas och tror. Trots allt, det jag har genomgått, det jag går igenom nu så finns fortfarande hoppet. Det finns alltid där, men jag försöker att påminna mig själv om det också, varje dag. 

Tidigare hade jag båda bra dagar, dåliga dagar och riktigt dåliga dagar. Men nu är det dagar som är okej till dagar som är riktigt dåliga. Varje dag är en kamp. En kamp för livet, för min överlevnad. En kamp som tar all min energi. En kamp att inte få panik, ångest. Att inte få ångest över ångesten. Det är inte det lättaste. Panik i sin egen kropp, fast i en kropp som inte känns bekant. Jag valde inte att få cancer, den valde mig. Den stampade in i mitt liv och har orsakat så mycket smärta, oro, förtvivlan. Inte bara för mig utan för alla andra i min omgivning. Den drabbar oss alla. Därför hatar jag cancer. Därför är det okej att hata cancer och säga Fuck cancer. Som Ung cancer förklara på sin hemsida används inte ordet "Fuck cancer" i syfte att vara våldsamma eller sexistiska. "Fuck cancer" står för viljestyrka, envishet och kämparglöd.